Måndag hela veckan?

Nä, det blir bara måndag idag. Det har varit mycket i helgen. Det skulle passas barn här fredag och lördag kväll. Vi skulle inte passa barn utan svärföräldrarna passade barn hemma hos oss. Vi behövde bara ta hand om våra egna. Men det blir ju så mycket folk och stök och på fredagen var/blev jag så trött att när det blev dax för middag så hade jag redan tröttnat och grät, var arg och helt slut. Det blir så när jag inte är piggelin pga behandlingen och dessutom blivit förkyld. Nu är det måndag och dom enda som  är kvar i huset är våra nya inneboende (makens bror med familj som flyttat hem från London nu i helgen). Lugnt och skönt! Vi har ett stort hus så man kan alltid gå undan om man vill vara ifred och vara ifred behöver jag liksom de flesta vara ibland.

Denna vecka är veckan jag orkar åka till jobbet veckan, men jag är förkyld så jag stannar hemma och försöker ta det lugnt så jag kan få gift nästa måndag. Att döda cancer är ju för närvarande mitt jobb och jobbet i supporten är dessvärre bara en hobby. Jag får ägna mig åt mina andra hobbys denna vecka istället. Just nu innebär det läsa bok (fortsättningen på denna bokserie kommer nästa år...)

och sy en kudde i korsstygn. Jag har rensat min jobbmail idag oxå. Det roligaste som stod i den var att en upphandling var avbruten (statlig myndighet som skulle upphandla program och tjänster, men dom fick bara in ett enda anbud och blev tvungna att lägga ner upphandlingen, så den gamla upphandlingen gäller tills vidare).

Mår bra, men orkar knappt äta

Jag förstår inte. Jag mår rätt ok, men om jag gör något mer ansträngande än att ligga i sängen så tar orken slut. Har suttit och ätit middag nu och det är som att springa 5 km. Känns helt overkligt hur så lite ansträngning kan göra en så slut. Tillbaka i sängen tänker jag på Linda som måste dra ut två visdomständer före en behandling. Om det bara vore det hade det väl varit ok, men just nu verkar det som allt bara är för mycket. Hon är den modigaste människa jag kommit i kontakt med i om cancern och dess vedermödor. När jag förstod att min cancer var kroniskt (även om jag vägrar det) och mådde fullständigt skit (illamående, renskita, så in i döden trött, gick ner 5 kg på mindre än en vecka) efter första cellgiftsbehandlingen så var jag beredd att ge upp. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna så. Vadå, det är ju bara att kämpa på. Men det var det inte. Om jag hade 5 år kvar att leva, så ville jag inte må så dåligt 2,5 år av den tiden. Jag ville åtminstone må bra dom åren även om åren blev färre. Det blev som boktiteln "Jag ville inte dö, jag ville bara inte leva" för det hade inte varit ett liv. Nu är det tack och lov bättre. Dom har minskat dosen på ett av giften och biverkningarna har blivit mycket, mycket bättre (eller så har jag lärt mig att leva med dom, vet vad jag kan förvänta mig). Åter till Linda. Jag önskar så att jag kunde göra något för att ta bort lite av det elände hon upplever. Känner med henne och hennes familj. Hon är den modigaste jag läser om just nu, för hon vågar skriva om all sin ångest, förtvivlan och ilska.


- Posted using BlogPress from my iPad

Orkar inte

Ligger i sängen och blöder näsblod. Orkar inte släpa mig upp i trappan. Idag börjar lindagar på Skansen. Jag hade hoppats att jag skulle orka vara där med en knyppeldyna för att intresserade skulle kunna prova på, men nä. Jag orkar inte ta mig uppför och Skansen är rätt backigt. Så jag ligger i sängen i stället. Inte fullt lika roligt.

Nästa vecka hoppas jag att jag är tillräckligt pigg för att orka jobba ett par timmar per dag. Det blir i alla fall skoj.


- Posted using BlogPress from my iPad

Forever Young

Konserten i fredags var jätte bra. Alla grupperna gjorde sitt bästa och det var bara att stå och gunga med. Bäst var Alfaville för sångaren var tjock och glad, något som jag kunde identifiera mig med :D. Därutöver träffade jag tre kompisar som jag lärde känna för mer än 20 år sedan på ett dansgolv till just den här musiken. Hur kul som helst!

Det blev tidig natt igår. Idag har jag skickat iväg ungarna till skolan (måste få dom att packa sina väskor på kvällen, suck!). Solen försöker lysa igenom de gråa skyarna och det blåser som sjutton. Positivt är att jag inte är helt slut. Det känns bra :)

Måndag = cellgifter

Har varit på SÖS halva dagen och fått gift. Idag var det alla tre så eftermiddagen låg jag i sängen. Nu har ungarna fått middag och jag känner mig trött och lite lätt illamående. Måste nog ta mig ner till köket och hämta något för att medicinera bort det. Högläsningen av sagan tar vi nog i min säng, men det brukar bara ungarna tycka är supermysigt. Vill verkligen inte må så här. Det enda positiva är att jag glömmer bort hur jag mår efteråt och nästa vecka blir det inga cellgifter för då har jag en frivecka.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Längtar till fredag

Jag är uttråkad. Andas tungt och har ingen lust att göra någonting. Men detta kommer att ändras imorgon.....

Ska på konsert i Gävle och namnet på konserten är så passande. Det är flera gamla syntband som spelar och jag kommer att sjunga och dansa natten lång. Kommer att bli så trött. Hade tänkt att ta med mig en stol men det får man inte så det blir att sitta på marken. Min bror, svägerska, maken och jag åker upp. Mamma passar alla våra barn. Vi sover över hos en kusin i Gävle och det ska bli så roligt :D

Oförskämt pigg

Igår efter att jag skickat iväg ungarna till fritids och mellis, skrivit brev till Fk, tidrapporterat och ätit mellanmål så konstaterade jag att jag var oförskämt pigg. Det hade jag inte förväntat mig. Efter det satte jag på en tvätt och handlade. Vid två kroknade jag, men det gjorde inget. Är man riktigt trött är det skönt att ligga och sova.

I förrgår pratade jag med två killkompisar i telefon (fördelen med att de inte är så aktiva på fejjan). eftersom det var så länge sedan vi träffades blev vi inbokade på två middagar. Det ska bli trevligt. Det blir långa tillställningar för vi träffas tidigt så ungarna hinner leka.

Hela sommaren har gått och jag har gått på cellgifter sedan slutet av maj, men det är inte förrän nu som jag tycker att jag har fått någon ordning på cellgiftsplaneringen och planeringen av mitt privatliv. Det är skänt att jag har en vecka utan cellgifter (pga att blodvärdena inte hinner bli ok) då jag kan jobba (om än bara 25-50%). När jag fått cellgift blir allt så osäkert. När jag bara fått Paxene vet jag att jag inte mår lika dåligt som när jag får Paxene och Carbo, men jag blir trött etc. Vill mer än jag orkar. Och att vara hemma själv är så fruktansvärt tråkigt. Så in i döden tråkigt.

Nu har ungarna gått till skolan. Jag är hemma själv. Jag är oförskämt pigg idag igen. Fast idag har jag ingen lust att göra något.....

Hej hopp!

Inte som man tänkt sig

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Jag kom hem efter en bra dag på stan. Men när jag skulle gå och hämta dottern från fritids så vi kunde fika tillsamman, så ropade en dam med rullator på mig. Det visade sig att hon gått ifrån sitt äldreboende. Hon var jätte kissnödig och hittade inte hem. Vad gör man? Tja, det är ju bara att upplåta sitt hem för en liten kissepaus och sedan köra hem henne. Nu har jag träffat en underbar gammal människa som jag annars inte skulle blivit bekant med. Som bonus har jag dessutom fått tips på en dekokt som kanske kan bota cancer :)

Det är inte lätt att leva på ett hav där det stormar och där vädret inte alltid är vackert - man får helt enkelt lära sig att navigera.

Ha det bäst!


- Posted using BlogPress from my iPad

Skön runda

Har fått lite stärkande gift, ätit lunch på ett nytt sushihak nedanför sös och slutligen tagit mig en stärkande promenad på söder. Gick in i en konstnärsbutik och handlade en pensel och en natursvamp. Vill verkligen komma igång med målningen. Egentligen vill jag komma igång med vad som helst. Måla Warhammerfigurer, korsstygn, porslinsmålning, akvarell och knyppling. Synd bara att jag blir så trött.


- Posted using BlogPress from my iPad

Behandling

Jag tog blodstatus i fredags, men det fick jag ta om idag för dom vita var för låga. Suck! Jag har haft en frivecka när jag har jobbat och så har mitt blod ändå inte lyckats pigga på sig. Himla tur att jag fick ta idag. Jag hade blivit galen om jag inte fått min kur av Paxene. När jag är klar idag ska jag gå till ett nytt Sushiställe här vis SÖS. Sedan får jag se om jag orkar dra en repa på stan.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Hur kan man sova så illa

I onsdags var jag på jobbet med min son (han ville spela på min iPad). Var jätte duktig åkte redan efter två timmar. Därefter åkte jag och barnen till Gröna Lund, något som min dotter har tjatat om att hon vill gå på sedan det öppnade. På Grönan var det halvtimmes långa köer till precis allt. Ungarna stod mer i kö än de åkte. Klockan fyra hade vi bestämt att vi skulle åka hem och min dotter blev precis så besviken som man inte vill att hon ska bli. Och inget fick hon köpa med sig. Elaka mamma. Därefter packade vi snabbt och åkte till Nyköping för att kunna åka med vår båt dagen efter.

Båtturen blev mycket lyckad. För det första startade båten :). För det andra åkte vi med svärföräldrarna, en svägerska och hennes barn (våra fadderungar) och våra barn så klart. Vädret var bra, svag vind, sol och varmt. Vi åkte till Lilla Runnskär som vi kallar för vår ö. Det har varit en nu nedlagd minstation där och därför finns där en stor betongbrygga som man kan lägga till vid. Där åt vi macklunch och sonen och maken badade. Hur härligt som helst.






Idag ska jag ta blodprov och åka och jobba. Jag har försovit mig och sitter och åter frukost framför dator. Jag har drömt massor i natt. I den första drömmen var det en karl som var dum och jag sparkade till honom. Tyvärr inte bara i drömmen för jag sparkade till maken också där han låg bredvid mig i sängen, hårt. Tror ni han blev förvånad. - Jag kommer att få ett blåmärke, sa han. Resten av drömmarna var inte lika våldsamma och även om jag var hur trött som helst nu när jag vaknade, så kan jag konstatera att jag tycker om när jag drömmer i färg. Jag såg hela träd (alléer) som var smyckade med massor med hela garnnystan. Hela trädkronorna var gjorda av garnnystan och det var fest i stan för det var fyrverkerier och jag såg ett skepp som kom flygande över himlen (det var någon ny 3D historia).

Nä, nu är frukosten intagen. Nu ska jag till SöS och ta blodprov och sedan åker jag till jobbet.

Ha det bäst!

Jobbat

Igår och idag har jag jobbat. Det är som att jag har en hobby som jag gör ett par timmar. Hur kul som helst. Men tröttsamt! Igår somnade jag redan kl 19 och låg som en klubbad säl ända till morgonen. Jag som brukar ha svårt att somna. I söndags t ex låg jag vaken till efter 4. Strax efter 3 tröttnade jag och googlade på sömnbesvär och hittat tipset mjölk. Tydligen ska det göra en lugn och det verkar ha fungerat för jag lyckades somna efter det. Får se hur natten blir idag :)


- Posted using BlogPress from my iPad

Åter mot vardag

I morgon börjar maken jobba och nästa vecka börjar skolan och då blir jag ensam hemma på dagarna. Det ser jag inte fram emot. Det finns dom som tycker att det är skönt att få vara själva och de som inte vill jobba, men när man inte kan välja så är det ingen höjdare. Nu när jag fått lite ordning på cellgiftsveckorna och har min återhämtningsvecka så ska jag passa på att jobba på den. Börjar med 25% på måndag. Jag är glad som ett barn på julafton, men jag vet att de två timmar jag är där kommer att trötta ut mig fullständigt. Det är väldigt emotionellt att träffa arbetskamrater, men det ska bli skönt att få prata om jobbsaker.

Mitt jobb!

När tidningen Amazon kom ut i veckan hittade jag massor med samtalsgrupper etc som jag tänker anmäla mig till. Det är skönt att träffa människor som vet vad man pratar om, vet vad man går igenom och lyssna på deras historier. Släkt, vänner och arbetskamrater i all ära, men de har bara frågor och det är så skönt när någon istället säger - åh, så där hade jag det oxå.

Vidare kommer jag gå på min knyppelkurs. Det är inte säkert att jag alltid kommer orka gå dit pga behandlingarna, men det är så himla roligt att knyppla :D

Idag åkte jag ut till skogen för att leta svampar. Hittade inte en enda. Men jag var lika glad och svettig än då. Det är lite vågat att ge sig ut när man precis har fått benen över sängkanten, men det är svårt att låta bli. Så jag lät mig bli svettig, myggbiten och var underbart lycklig att över att se massor med små söta paddor kravla omkring överallt. Tack iPhone för att du finns och visar mig tillbaka till bilen när jag tror att jag är vilse.

Hipp hipp hurra

Jag fyller år idag :) Min familj gratulerade mig med glasstårta på sängen och ljuv skönsång. Snart invaderas huset av underbar familj och regnet det öser ner......

och jag är pigg och lycklig och har spenderat lite pengar på tårta, pennor och sudd till mina barn som börjar skolan nästa vecka. Jag blir alltid lycklig av att spendera pengar :D

Räknare - så stolt

Har lagt in en besöksräknare och jag är så stolt. Vet inte hur stolt jag kommer att vara, när jag upptäcker att den enda som läser denna blogg är jag :)

Jag är piggare idag och det är bra för idag ska vi åka till Hellasgården och bada. Hittills idag har det bara blivit frukost ute som maken hade fixat. Jag har sovit så dåligt i natt, att jag tog mig en sovmorgon.

Ungarna sitter och spelar Spore tillsammans.

Nästa vecka ska jag försöka jobba. Jag har kollat med chefen att det är ok att komma in. Min närmsta kollega ska tyvärr vara ledig så henne får jag inte träffa. Jag har inte varit på jobbet på flera veckor. Det har inte fungerat med behandlingar och familjeliv under sommaren så det är lite nervöst. Jag kommer att ha på mig min peruk för jag vill inte se cancersjuk ut när jag är där. Knäppt va! Jag har glömt mitt lösenord så första dagen (läs max 2 timmar) blir att fixa ett nytt lösenord och hälsa på kollegor.

Ha det bra idag!

Nästa fas

Värsta gnällbloggen blir det här. Nu har jag ont i huvudet och är trött. Men det finns alvedon så det ger sig nog tills jag har somnat. Nä, den här dosen som jag får var tredje vecka med paxene, carbo och avastin (det enda av det jag får som inte ger biverkningar) är inte att leka med. Jag spyr, blir dundertrött, rennskita, ont i huvudet och allt på mindre än en vecka. Det positiva är väl då att ju snabbare faserna är avklarade desto snabbare blir jag pigg. Vi får väl se. Imorgon blir det bad vid Hellasgården med familjen. Det blir mysigt! Ska ta med fiskespöt och fiska lite. Har fiskekort för sjöarna runt Stockholm, men i år har jag bara fiskat i Flaten en gång. Får inte mycket. Det blir en abborre nu och då. Fiskar mer för att det är roligt än för att få något. Låter kanske knäppt. Av allt jag skulle vilja kunna göra är fiska enkelt. Skulle gärna kunna sitta och måla lite akvarell när vi är i väg, men det är svårt. Jag får prestations"ångest" eftersom det inte blir som jag vill, eller ser det framför mig. Det är därför jag knypplar. Det är totalt regelstyrt. Bara att följa ett mönster om man vill det. Det enda som jag kan påverka är hur väl jag sträcker och lirkar med trådarna för att få det att bli snyggt eller perfekt. Det är nog min önskan om att det ska vara så jävla perfekt enligt min mall som gör att jag tycker att det är svårt att ta mig för saker.



- Posted using BlogPress from my iPad

Skit trött och läkarbesök

Känner mig ibland som en raspig gammal skiva som har hakat upp sig. Trött igen! Det är den underbara trippeln med paxene, carboplatin och avastin som sänker mig. Kände mig väldigt uppåt när jag var på läkarbesöket, men nu när rännskitan slagit till är det sängen som gäller. Mat kastar jag i mig som det gällde livet. Orkar inte vänta och äter den nästan stående. Sedan tillbaka till sängen.

Min ömma moder har skaffat sig en blogg nu i valtiderna. Det är bara en jättestor detalj som hon inte riktigt har snappat. Det är inte jag som ska fylla hennes blogg med innehåll.

Nu efter snabblunchen är det så mysigt att lyssna på ungarna som leker. Dom är fantastiskt gulliga :)



- Posted using BlogPress from my iPhone

Gift i måndags

Blev skjutsad till sös i måndags av maken. Han har aldrig varit med när jag har fått gift. Jag har aldrig kännt ett behov av att ha sällskap när jag får gift och han har aldrig frågat om han får vara med. I måndags har jag bett honom komma sista halvtimmen. Vet inte om han tar med ungarna eller inte. Dom har varit med en eller två gånger. Min mamma tog med dom. Dom hälsade på och åt glass :), så dom var inte med hela tiden. Det hade varken dom eller jag fixat :). Men oftast (dvs alltid) är jag själv när jag får gift. Jag har med mig min iPad (som en liten bärbar dator) och en bok. Dom har trådlöst nätverk på behandlingsavdelningen så jag kommer åt internet. Super bra! Oftast så vilar jag mig i och för sig, läser, löser sudoku eller tittar på båtarna som glider förbi nedanför i Årstaviken (brukar få ett rum med fantastisk utsikt).

Har varit så trött så jag har inte orkat skriva färdigt förrän idag.

Min dotter fyller nio idag och min son är sjuk (feber).

- Posted using BlogPress from my iPad