Uppdatering

Vi har farit runt som skållade råttor efter det att knypplingen var slut i fredags. Först åkte jag och hämtade barnen hos mamma. Sedan hämtade jag maken i Nyköping. Sedan åkte vi på barnkalas i närheten av Flen. Kom hem sent och sov en natt hemma. Nästa dag åkte vi till min mamma där vi sov en natt. På söndagen åkte vi vidare tidigt till Linköping och hämtade upp makens bror och sedan vidare till Blekinge för att gå på 75 års kalas. Sov över en natt sedan hem igen till Stockholm via Linköping. Imorse kom min brors familj över på frukost och nu sitter vi på Flatenbadet i blåsten. Det är tur att jag äter medicin så jag orkar och har lust för annars hade jag nog tyckt att det var lite för mycket.

På onsdag åker jag till mamma igen. Ska plocka kantareller och klappa Nils.

Det känns fantastiskt skönt att depressionsmedicinen fungerar. Ska ta den i ett år ungefär. Önskar att det fungerade så med cancern också. Känner mig inte säker på att cellgiftet verkligen hjälper. Kosthållningen tror jag inte hjälper heller. Det blir ingen placeboeffekt för mig. Det är som en stor smolk i den annars så positiva bägaren. Vill så gärna bli frisk igen. Har inte levt färdigt. Vill se mina barn växa upp och flytta hemifrån. Slippa undra hur länge jag har kvar.

Nä, inga dystra tankar. Nu är det sol och bad (i alla fall för ungarna).


- Posted using BlogPress from my iPhone