Lymfvätskan sväller upp min arm, mina bröst och överkroppen över huvud taget. Det gör så jävla ont. Har tagit alla tabletterna från dosetterna och när det inte ger sig på en halvtimme tar jag en morfintablett. Ska ställa klockan på 02.00 så jag kan ta Alvedon då. Metastaserna måste bli mindre, jag måste få cirkulation, jag måste, annars kommer jag droga mig själv in i dimman. Jag har inget tålamod, blir arg för ingenting och blir så trött och ledsen. Herre, jag ber dig, var mitt stöd när stormen härjar. Bär mig när jag inte orkar gå. Jag överlämnar mig och min kärlek i dina händer och lovar att jag ska försöka älska mig som du älskar mig. Det ber jag i Herren Jesu Kristi namn. Amen.
Vill inte avsluta i moll. Nu verkar morfinet och jag är lugn och hyfsat smärtfri. God natt!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar