Underbar statistik, just denna visar att det är 100% överlevare i varenda en av oss :) |
Även om jag inte vill titta på statistiken så hade jag tänkt att fråga min onkolog hur många år hon tror att jag har kvar. Jag ska träffa henne den 9 december. Sticker jag huvudet i sanden om jag inte frågar? Blir det en självuppfyllande profetia om jag frågar? Kan jag ha större chans att bli en anomali i statistiken om jag inte frågar? Jag vet inte? Jag vet inte ens om jag vågar fråga. Vad är bäst? Att fråga och få ett svar mellan tummen och pekfingret och när man sedan har levt längre än tummen och pekfingret må bra av att känna sig som om man slog cancern på fingrarna, eller inte? Vad förändrar det?
Vissa saker har redan förändrats. Onkologen har sagt att cancern är kronisk, men det betyder inte att jag lagt mig ner och slutat leva. Jag lever 100% och tänker ta död på cancern en gång för alla. Skulle det förändras för att jag frågar hur lång tid det är kvar?
Med dessa tankar drar jag mig tillbaka för natten. Önska mig lycka till nu när jag ska lyckas somna......
hej pysslan! Jag hittade hit via busans blogg. Jag har också spridd bröstcancer och reagerade på ditt bloggnamn-skitcancer, det kan jag verkligen skriva under på! Jag har precis opererat ryggen för andra gången p.g.a. metastaser som trycker sönder ryggkotorna. Det är härligt att vara hemma igen!
SvaraRaderaNu kommer jag följa din blogg.
Kram Anna/Cliffen på forumet
Jag tror att om jag skulle fråga MIN läkare, skulle han bara svara att "ingen vet". Och så är det ju. Han sitter ju inte med några svar.
SvaraRaderaNä, så är det nog för detta är ingen exakt vetenskap. Det är bara att hoppas att metastaserna håller sig till lymfan och inte sprider sig till fler ställen i kroppen.
SvaraRaderaInteressante frågor och tankar du kom med. ( fant hit via LInda's blogg)
SvaraRaderaJag undrar över samma sak- men har bestämd att inte fråga. Det är ju "bara" statestik- o säger inget om indivitet i frågan. Detär omöjlig att veta. Men vissa dagar känns det som om man skulle vilja veta. Man kan bli tokig av att ha faran/ hotet hängande över sig...
Jag fick diagnosen mai 2010 ( 15 lymfkjörtlar m cancer )- forsöker mitt bästa av att njuta av att jag inte har någon känd recidiv - än så länge....
Fin blogg du har
Ingrid