tisdag 30 november 2010

Knyppling och Korea

Efter en skön sovmorgon åt jag frukost i sällskap av tidningen och två Alvedon. När klockan var 14 var jag på söder för att knyppla. Jag hade tagit med mig spets och material för att få ihop en lavendelpåse. Nu har jag klart för mig hur jag ska fortsätta så det blir säkert en påse klar före jul. En tidig julklapp till mig själv :).

Ni på kvällen har jag varit på Sydkoreas ambassad och fått lite inblick i koreansk kultur. Det var jätte trevligt även om min skuldra saknade påfyllning av Alvedon. I Washington såg jag lite keramik från Korea och den är verkligen fin och speciell. Jag skulle gärna vilja testa den tekniken vid något tillfälle. Jag tog lite foton på ambassaden som inspiration.


- Posted using BlogPress from my iPad

måndag 29 november 2010

Måndag

Idag är det måndag. Min syster Eva ringde och bokade in en ny tid eftersom jag inte fick komma in idag för att få mitt gift. För att inte ligga i sängen och deppa hela dagen åkte jag till jobbet för att prata bort dagen. Risken är annars att jag sover bort hela dagen bara för att jag inte har lust med något när jag bara är deppig. Kom lagom till lunch. Var med på två hela möten på eftermiddagen och träffade därigenom både alla mina kollegor och alla som jobbar med lönemodulen i Agresso. Det var länge sedan jag träffade "lönetanterna" och "farbröderna" så det var riktigt roligt. Det som inte är så skoj är att inte kunna säga att allt är bra. Blev tvungen att ta Alvedon idag med. Det gör bara ondare och ondare i skuldran. Men jag har i alla fall fått iväg ett brev till försäkringskassan så jag får kanske lite sjukpenning till jul :) och det är ju bra.

Nu åker jag till porslinsmålningen. Har haft fyra saker på bränning så det är riktigt spännande.


- Posted using BlogPress from my iPad

söndag 28 november 2010

Nattlinne

Springer omkring i nattlinnet fortfarande. Nu är bullarna klara :)


Därtill har ungarna upptäckt att Palettcikliderna har fått ungar.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Advent

Huset, som för en stund sedan var fullt med ungar och föräldrar, är nu helt stilla. Jag har satt en lussedeg på jäsning och krupit tillbaka ner i sängen bara för att det är så mysigt. Till frukost tog jag två Alvedon för jag hade så ont i skuldran och dom hjälper så jag slipper ha ont. Inte en adventsstjärna eller annat juligt är på plats än. Det plockar vi nog fram i kväll. Tills dess ska lussebullarna vara klara och så blir det kanske lite stickning också. Just nu njuter jag av stillheten.


- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 27 november 2010

Lördagsbus

Det går inte att ligga i sängen och deppa när man har huset fullt med ungar. På eftermiddagen kom min bror och svägerska över med sina tre barn. Hela familjen ska sova över för föräldrarna ska på fest i närheten. Minstingen är tre år och jättecharmig. Vid 20-tiden ska jag natta henne och sedan var de bara fyra. Jag hade tänkt att de skulle få se på Iron Man ikväll, fast den börjar inte förrän 21.30. Jag kommer att ha fyra mycket trötta barn i morgon. Maken är iväg och svensexar sin yngsta bror så jag är solokvist. Det är ok, de glada skratten från barnen väger upp.

fredag 26 november 2010

Fredag med provtagning

Pinade mig upp i morse för att åka iväg till provtagning på morgonen före akvarellmålningen. Kom dit i hyfsad tid och bara tre nummer före. Provtagningen gick dessutom rätt smidigt. Jag brukar bli stucken i fingret och lämna små rör. Om blodet rinner för dåligt blir det inte så bra, men det brukar fungera. Tyvärr så ringde dom från sjukhuset på eftermiddagen och meddelade att mina värden var för dåliga så det blir inget gift på måndag. Eventuellt provar vi senare i veckan. Kan konstatera att planeringen spricker på grund av detta och jag är så j-a besviken på mig själv att jag glömde ta den där j-a sprutan. Jag har ont i skuldran pga metastasen vid bröstbenet och det blir inte bättre när jag inte får mitt gift regelbundet.

Målningen gick i alla fall ok och vi hade fredagsmys i tvsoffan för vi hyrde Snowroller (Sällskapsresan 2) på datorn.

Nu blir det lite kortspel på paddan innan vi somnar. Natti natti!


- Posted using BlogPress from my iPad

torsdag 25 november 2010

Gått i ide

Jag har gått i ide. Inte för att det snöar utan för att jag vet inte. Vill inte vara uppe och hoppa bara. Deppläpp utan att vara ledsen. Idag kunde jag passat på och åkt till Waldemarsudde och gått på utställning eller skrivit brevet till Försäkringskassan. Jag steg upp supertidigt för att följa med på dotterns utvecklingssamtal, men när jag kom hem åt jag bara frukost och sedan gick jag och lade mig igen. Sedan har jag inte rört mig förrän nu när mina små gullungar vill ha middag. Hur bra mamma är jag på en skala? Super dålig! Ska ut i snön på extra föräldramöte ikväll. Det har jag heller ingen lust till, men vad är lust. Och så finns det dom som verkligen har något att deppa för. Jag känner mig bara gnällig. Bläääää......

tisdag 23 november 2010

Mys tisdag

Idag har jag varit hos pappa nästan hela dagen. Kom 10 och fick frukost. Gott bröd med hemmagjord gåsleverpastej :). Sedan lunch och därefter middagslur med fågelskådning. Tror inte det någon promenad för det börjar redan mörkna. Ska göra fisksoppa till middag idag. Det är väl inte det ungarna gillar bäst, men det är nyttigare än panerad fisk.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Skitmåndag

Idag har jag legat i sängen hela dagen. Deppat för att jag inte fick gift på grund av min egen klantighet. Glömde ta sprutan för två veckor sedan. Mitt fel. Jag har inte fullt schema den här veckan och det måste jag ha för att inte bara dra något gammalt över mig.


- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 22 november 2010

Inget gift

Har varit en vända på SÖS i förhoppningen att jag skulle få gift idag. Men nej, eftersom jag glömde att ta neulastasprutan förförra veckan så var värdet på dom vita för lågt. Suck! Hoppas verkligen att min kropp skärper till sig tills nästa måndag.

Ny ligger jag i sängen i alla fall jag är så in i döden trött. Bara vila lite, sedan ska jag upp och göra något. Har fått ett trevligt erbjudande om fika på fältet. Det kanske kan vara något till eftermiddagen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 20 november 2010

Middag

Igår var det en otroligt aktiv dag. För akvarellmålning, sedan arbetsmöte på jobbet och slutligen fredagsmys med familjen. Efter att ungarna gått och lagt sig fick jag tokenergi och letade fram provbitar för skjorttyger som jag skulle använda för att göra en tehuva. Därutöver letade jag rätt på allt material till tehuvan och en lavendelpåse som jag ska göra. Nu ät det stökigt i arbetsrummet, vardagsrummet och i matsalen på grund av allt jag har slitit fram och inte plockat tillbaka. Det blir en hård dag imorgon :) att städa undan allt. Dessutom ska mamma och syrran sova hos oss.

Idag har vi ätit lunch hos en kompis och spelat Carcassone. Sedan åkte vi direkt till svägerskan för att äta födelsedagsmiddag.


Till förrätt fick vi jättegoda små knyten av Bresola och riccotaost.

Tyvärr ska både min bror och mamma fixa sina kök just nu och just nu är det bara kök och blandare som intresserar dom och det är det stora samtalsämnet. Suck! Själv sitter jag och smuttar på vin och njuter. Även om jag är sjukt trött.

- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 18 november 2010

Statistik

Vi är många därute som undrar hur lång tid vi har kvar eller tittar på statistik för överlevnaden när metastaserna sitter på olika ställen. Så finns det dom bland oss som skiter i statistiken och bara tänker bli överlevare.
Underbar statistik, just denna visar att det är 100% överlevare i varenda en av oss :)

Även om jag inte vill titta på statistiken så hade jag tänkt att fråga min onkolog hur många år hon tror att jag har kvar. Jag ska träffa henne den 9 december. Sticker jag huvudet i sanden om jag inte frågar? Blir det en självuppfyllande profetia om jag frågar? Kan jag ha större chans att bli en anomali i statistiken om jag inte frågar? Jag vet inte? Jag vet inte ens om jag vågar fråga. Vad är bäst? Att fråga och få ett svar mellan tummen och pekfingret och när man sedan har levt längre än tummen och pekfingret må bra av att känna sig som om man slog cancern på fingrarna, eller inte? Vad förändrar det?

Vissa saker har redan förändrats. Onkologen har sagt att cancern är kronisk, men det betyder inte att jag lagt mig ner och slutat leva. Jag lever 100% och tänker ta död på cancern en gång för alla. Skulle det förändras för att jag frågar hur lång tid det är kvar?

Med dessa tankar drar jag mig tillbaka för natten. Önska mig lycka till nu när jag ska lyckas somna......

En vanlig dag

Efter en omtumlande helg så har vardagen tagit sig fram ur skrymslen och vrår igen. Jag har varit så otroligt trött och faktiskt lyckats sova de flesta nätterna (utom natten till idag då). Efter att ha skickat iväg ungarna till skolan idag med lunchmatsäckar så gick jag och lade mig igen. Det enda som stod på programmet var Arkitekturmuseet då deras utställning Konstslöjdssalongen 2010 slutar nu på söndag. Det fanns 144 verk att stirra på och vissa var roligare än andra. Det var ett par stycken som imponerade mycket som t ex Bagels (de tre runda ringarna). Jag trodde att dom var gjorda i trä, men nej då, det var gjorda i ett helt annat material (kommer inte ihåg längre).
Konstslöjdsalong 2010, foto: Arkitekturmuseet
Jag har förberett mig inför akvarellkursen imorgon så det blir nog lite slötittning på svt.se/play för det finns ett nytt avsnitt av Brottet och två avsnitt av Nurse Jackie.

måndag 15 november 2010

Dagen, denna dag

Idag har jag bloggat, kollat bloggar jag följer, åkt till jobbet och fikat mm, stressat hem för att laga middag till ungarna, målat porslin. Jag "råkade" bli kvar på jobbet längre än jag hade tänkt och det var då det blev stressigt. Stress ligger inte högt på min priolista över saker jag vill göra (självklart inte på någons), men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Jag får i alla fall en lugn förmiddag i morgon och insomningstabletten SKA jag ta ikväll. Jag måste få sova.

Orolig natt

Inte tog jag en insomningstablett, men det hade jag behövt. Det blev en orolig natt för jag hade svårt att somna, drömde konstiga saker. Tankarna fladdrade oroligt omkring i huvudet. Jag hade helt enkelt upplevt "för mycket" under helgen och var helt upprymd av mig själv, mina egna tankar. Inte nog med att skrivarhelgen tagit sitt. Jag hade ett bra samtal med maken innan vi gick upp och lade oss. Jag har på sista tiden berättata att jag saknat den tedrickningspause vi gjorde tillsammmans när makens bror med familj bodde hos oss. Jag har saknat vuxensamtalet med min man, det vi återknöt till nu när vi var i USA tillsammans. Jag hoppades att om vi pausade från kvällsarbete och annat vardagsgöra och stillade oss tillsammans att vi två skulle kunna vara förtrogna. Och så igår kväll ville han dricka te, dvs han ville titta på nyheterna, men jag fick gärna dricka te med honom. Efter nyheterna berättade jag lite om det jag upplevt i helgen och han berättade hur han upplevde mig nu, hur jag hanterar livet, efter att vi fick beskedet om det senast/sista återfallet. Och jag kunde berätta hur jag kände nu när jag lever och det gav honom en viktig pusselbit om mig.

Jag vet inte hur mycket tid jag har kvar i jordelivet. Om jag blir frisk så har jag oändligt med tid, men det troligaste är att min tid är utmätt. Om min tid är utmätt så vill jag leva det jag har kvar till 100% och jag vill vara närvarande i det jag gör för jag har ingen dötid att slösa bort. Det är det som gör att maken tycker att jag är så aktiv fastän behandlingen tar lika hårt nu som förra gången. Jag kan bli så trött, så in i döden trött, men jag har inte tid att stanna i det eller i den känslan. Jag måste vidare. Om det är något jag vill göra, uppleva eller känna så är det nu jag har tid till det. När tiden tagit slut, då är det liksom försent. Så jag schemalägger och prioriterar och somnar ofta på tok för sent. Nog om detta.

Igår, innan jag gick och lade mig, inventerade jag böckerna i bokhyllorna. Med mig upp i sängen tog jag en liten skrift från 1939 som heter "Några filosofiska problem - en översikt" och beskriver just översiktligt termen filosofi. Den är hur rolig som helst. Jag började inte läsa den för att jag trodde den var rolig utan för ett studerade terminologin. Bäst hittills är ett tankefel som fick mig att skratta högt. I ett avsnitt talar man om empirism och rationalism där t ex stoikerna menar "att en sann uppfattning åtföljdes av en sådan känsla av evidens (påtaglig visshet), att jag aldrig behöver tveka. När jag iakttager trädet och säger, att det är grönt, så känner jag mig absolut övertygad om att det är riktigt. Denna uppfattning tränger sig på mig, jag kan inte värja mig för den. En falsk uppfattning åtföljes icke av en dylik känsla". Sedan fortsätter författaren att beskriva den nyare tidens empirism som framförts av flera framstående personer från framförts allt i England. Och nu kommer vi till det roliga, eller djupt tragiska om man nu talar om sanning. "Detta torde sammanhänga med det anglo-sachsiska kynnet, som har en obenägenhet för djärva spekulationer och helst vill ha kontakt med verklighetens fastän mark". Men hallå! Jag tror uppenbarligen inte att det är sant att det finns ett anglo-sachsiska kynne som har en obenägenhet för djärva spekulationer. Att skriva en sådan sak när man ska skriva en översikt om filosofi och behandlar empiristernas uppfattning om hur man ska kunna veta vad som är sanning. Annars tycker jag att det är intressant läsning.

Nä, nu ska jag duscha och sedan åker jag en sväng till jobbet. Ha det bäst idag, det tänker jag ha.


- Posted using BlogPress from my iPad

söndag 14 november 2010

Skrivarhelg

I helgen var jag på en skrivarhelg genom BCF Amazon (bröstcancerföreningen i Stockholm). Jag hade inte några direkt förväntningar på skrivardelen. Mest att det var lite kul att kunna få lära sig att skriva bättre. På fredagskvällen när jag låg i sängen och babblade lite med maken så kom jag på att dom jag skulle träffa på "kursen" var kvinnor som haft och kanske hade bröstcancer. Jag kände mig glad över det och samtidigt inte så lite småkorkad. Så klart att dom har haft bröstcancer. Hallå, det anordnas genom bröstcancerföreningen.

På lördag morgonen kom jag till lokalen, stressad men förväntansfull med mitt block och penna i högsta hugg. Jag hade dock aldrig i mina vildaste fantasier kunnat drömma om hur otroligt givande denna helg blev. Jag fick förmånen att möta och lyssna på texter från underbara, varma, givmilda och helt fantastiska kvinnor. Jag kommer aldrig att skriva eller på annat sätt återge det jag fick höra under dessa två dagar. Deras berättelser är just det, deras berättelser. Jag kan bara konstatera att mitt liv berikades och jag kommer att försöka använda mig av tekniken flödesskrivning för att konkretisera och bearbeta mina tankar i vardagen.

Jag konstaterade också att jag sällan är så glad och lycklig som jag försöker intala mig själv (och kanske även andra). Men inget är så roligt som när det finns utvecklingspotential.

På "att göra"-listan för morgondagen står att skriva brev till Försäkringskassan och berätta att det får bli läkarintygen som styr ersättningen för jag orkar inte jobba 10 timmar under veckan när jag inte får gift. Det andra jag ska göra är att åka till jobbet ett par timmar. På kvällen ska jag iväg och måla porslin ett par timmar. Jag gillar egentligen inte att göra saker utan familjen på kvällarna för det är den enda tid vi har tillsammans, men kvällstid är den enda tid som kursen är förlagd till. Vanligtvis jobbar ju tydligen folk på dagarna (om dom inte har någon giltig orsak till att inte göra det som att vara pensionär ;-) ). Kort sagt, när morgondagen är till enda så kommer jag att vara helt slut.

Efter denna helg är jag också helt slut. Känner mig faktiskt tom för jag har givit så mycket av mig själv och även om jag fått energi från de andra deltagarna så har det varit så mycket som har kännts djupt in i hjärtat och hjärnan. Det blir en insomningstablett och god natt och tack för idag.


- Posted using BlogPress from my iPad

torsdag 11 november 2010

Ny dag imorgon

Ska måla imorgon så jag måste upp i tid, äta frukost och skära till papper. Jag är inte pigg, men det är sista målningen och jag vill verkligen gå.

Ska lägga mig i sängen nu och läsa lite innan jag somnar (ska bara hitta något ätbart först).

Har svårt att inte tänka på dom som har det extra jobbigt just nu på grund av tråkiga besked om medsystrar, blivande fader som är orolig för sin ofödda. När jag ligger i sängen och ber aftonbön brukar jag be för alla, men med bloggarna kommer ni en så nära, människor som jag aldrig träffat, men som jag ändå känner så mycket för. Är min bön tillräcklig?

Jag är osammanhängande som vanligt. Ny dag imorgon.

God natt och sov gott (jag önskar dig i alla fall en god natts sömn)!

onsdag 10 november 2010

Maken håller inte med....

Nä det borde han inte heller. Han har precis tittat på nyheterna, men nu hör jag honom hänga tvätt. Han är den snällaste och mest fantastiska make man kan önska sig.

Det var en rolig bild, men den slutade fungera......

Ungarna bråkade med varandra och när man börjar bråka med dom så gaddar dom ihop sig mot en. Hm..... Det är inte lätt att vara förälder, särskilt inte när man lätt tröttnar på att ungarna stojjar så rutorna skallrar. Längtar tills maken kommer hem. Han skulle ut på bus ikväll. Inte för att det skulle vara lugnare om han var här utan för att det är mysigt att han är här.

Svärföräldrarna har varit här idag och ställt ett matsalsbord och åtta stolar i mitt vardagsrum. Vi får se hur mycket som försvinner på söndag.

Orkar, orkar inte

I måndags fick jag cellgift, hurra. Sedan dess har jag legat i sängen och degat. Idag skulle jag ha porslinsmålat, men jag orkade inte. Blodvärdena åker rakt ned i skorna med näsblod och orkeslöshet som följd. Det super dumma är att jag glömde ta min spruta igår. Sprutan som ska göra så att värdet på dom vita blodkropparna får sig en hästspark i rätt riktning. Vad innebär det? Att jag kanske inte kan få gift nästnästa vecka för att värdet på dom vita är för lågt. Skit oxå! Vi får se. Jag får börja lägga in alla datum och klockslag i telefonen istället för att förlita mig på att jag ska komma ihåg något.

Här kommer lite bilder från USA......Först var vi som sagt i New York. Första dagen besökte vi Empire State

Därifrån har man en fantastisk utsikt över hela Manhattan.
I varenda park Manhattan hittade vi ekorrar, stora gigantiska. Madison Square garden hittade vi ett par riktigt feta. De var söta, men till och med jag kallade dom för råttor när dom dök ner i soppåsarna i parken.
I Central Park såg vi kanske bara någon enstaka ekorre. Vi vilade oss vid en liten damm där dom åkte runt med modellsegelbåtar.
På söndagen tog vi oss ner till Wall Street med omnejd. Vi tittade på Frihetsgudinnan från håll. När vi åker nästa gång och har ungarna med oss kommer vi åka ut till Frihetsgudinnan. I parken vid vattnet hittade jag denna vackra blomma (hittade även en fluga, men den besparar jag er).
Därefter åkte vill till Washington DC. Jag gick på fem museum under restan av veckan och såg mycket vackert och beundransvärt. En av de mest häftiga sakerna var ett virkat korallrev på deras Naturhistoriska museum.

Självklart såg jag också Vita huset och Obelisken.

Så tar allt roligt slut och det blir dax att åka hem........men "I'll be back...."








måndag 8 november 2010

Hemma

Efter en lång flygning kom vi hem igår vid lunch. Fick god lunch hemma som svärfar hade lagat, mums. Och äntligen träffade vi barnen. Har kramat, lyssnat och åter kramat dom. Middag åt vi i Hammarby sjöstad. Sov så gott inatt. Vu var hur trötta som helst.

Idag åkte maken till jobbet och jag åkte till SÖS för blodprov och gift. Fick gift (paxitaxel, carboplatin och avastin) och kom inte hem igen förrän vid 15. Har legat och vilat tills jag var tvungen att laga middag till mig och mina hungriga vargar till barn. Till efterrätt åt dotter mig en chokladklubba som vi köpt i Washington. Sonen åt frystorkad glass som astronauterna äter i rymden, även den inköpt i Washington.


- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 6 november 2010

Pentagon City mall

Idag ska vi aka hem till Stockholm. De sista besoken blir Pentagon City mall och Air and Space museum vid flygplatsen. Langtar efter ungarna sa det ska bli skont att antligen traffa dom. Mina gullisar. Hoppas att jag lyckas sova pa flyget for annars kommer jag vara sa trott pa mandag nar jag ska fa gift. By the way - marks det att dom saknar 3 bokstaver har? :D

fredag 5 november 2010

Washington DC 2

Har hunnit besöka flera museum. Igår var jag på ett litet textil museum och Renwick Gallery (ett litet konst museum). Det regnade hela dagen. Fastän jag visste att det skulle regna så hade jag inte fixat något paraply. Jag blev tvungen att åka med makens pass till svenska ambassaden och i den delen av stan finns ingen tunnelbana. När jag skulle från ambassaden blev jag tvungen att gå så jag blev dyngsur. Blev tvungen att köpa ett paraply. Middag åt vi i Cristal city på Ruth's Criss som är en kött restaurang där dom tillagar köttet i 800 grader. Det var så gott.

Idag skiner solen igen och jag besöker American Art Museum. Det är obegripligt hur det kan vara så jobbigt att gå på museum. Ett museum per dag är allt jag orkar med sedan är jag helt slut. Nu ska jag hitta något litet till lunch och sedan ska jag hem och vila med min bok.


- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 3 november 2010

Washington dag 1

Åkte tåg med Amtrak till Washington igår. Kom fram vid 20-tiden till Union station. När vi kom ut för att ta en taxi till hotellet trodde jag att jag såg Vita huset, men det var Capitolium.

Idag har jag besökt Washingtons Naturhistoriska museum. Dom har gratis inträde, helt otroligt. Av allt fantatiskt som naturen har att ge så var det virkade korallrevet och akvarellmålningarna av växter det jag verkligen gillade :). Dom fotografierna är i kameran så jag ska infoga dom när jag kommer hem.

Sedan gick jag mot Washington Monument för att slutligen snedda norr mot vita huset. Inga bilder på det heller för dom är i kameran och inte i telefonen. Det är himla kul att vara där boken "Den sista symbolen" av Dan Brown utspelar sig.

Maken har arbetat idag så jag har roat mig själv och det är inte svårt när man är i en stor stad.

Innan dagen tog slut köpte jag den helt nya 13e boken "Towers of midnight" i fantasyserien The Wheel of Time. Den ligger jag nu och läser. Härligt! På TVn tittar jag på halvtidsval till Kongressen. Jag gillar val :)

- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 1 november 2010

Buss o tunnelbana

Att åka buss i NY är inte svårt. Den mesta trafiken är enkelriktad så ska man åt ett håll downtown eller upptown så får man välja en gata där trafiken går åt det håll man ska. Tunnelbanetågen kommer ofta så att göra tre byten för att dit man ska tar inte hela dan. Men vi blir trötta. Armen är svullen men tack och lov fixar jag att gå omkring utan att det känns som armen ska trilla av. Jag vilar den på handväskan.

Igår åt vi blåbärpankakor till brunch vid Centralstationen. Idag blev det crêpe med skinka och ost. Låter onyttigt, men konstigt nog äter vi inte
massor här. Igår åt vi bara två gånger (om vi inte räknar in frukt och chips i sängen framför dumburken igår kväll).

Innan vi åkte föreslog jag att vi skulle ta med en extra resväska ifall vi skulle köpa något skrymmande. Igår köpte vi lego till ungarna och väskorna är proppfulla. Hm, vi skulle nog ha tagit med en extra väska.
Sitter på en Starbucks och tittar på folk och gula taxibilar.

Idag ska jag till Museum of modern art, maken arbetar. Sedan tar vi tåget till Washington.


- Posted using BlogPress from my iPhone