tisdag 12 oktober 2010

Katt

När jag ligger den mesta tiden i sängen så blir längtan efter en katt nästan för stor. Om jag fick som jag ville så skulle vi ha en katt. Vi bor i villa så kissen skulle kunna få gå ut när den ville. Min kisse! Men nu har jag en man som inte vill att vi ska ta det extra ansvaret. Han vill att vi ska kunna vara flexibla och inte låsa oss med ett husdjur. När jag blev sjuk andra gången hade mamma kattungar och jag lånade en av dom som inte fick ett nytt hem direkt. Han var världens goaste, lugnaste lilla kissemiss. Han tyckte om att ligga på min mage när jag kollade på film. Maken var bortrest i jobbet och kissen sov i vår säng :). Världen bästa sällskap när man inte orkar så mycket och huset är tomt på dagarna.


I helgen som kommer så flyttar våra inneboende till en egen lya i Hammarby sjöstad. Nära, men ändå långt ifrån. Jag är hemma själv på dagarna denna vecka. Det är väldigt tyst och öde.

3 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag har läst din blogg ett tag, jag heter Natalie och bor i Örebro,har 2 barn 2,5 år och 13 år.Jag har haft BRC, op Dec09 0ch 6 cellgitbehandlingar, 7 v strållning.
    Jag hade en knöll som var 21*16 mm och det var hormonkänslig.2 av 22 lymfkörtarna var smittade.
    Jag har några frågor jag hoppas att det går bra!
    Är din cancer är hormonkänslig?
    Var din cancer snabb växande?
    Hur stor var din knöll?

    Jag hoppas av hela mitt hjärta att dina behandlingar fungerar och alla kvarvarande cancerceller dör.
    Du varkar vara en stark tjej.önskar dig en frisk framtid.
    Kram Natalie
    natalie987@hotmail.com

    SvaraRadera
  2. Hej!
    En liten kommentar om det är med katt..Jag tycker du ska ha en helt enkelt. Det är så otroligt lugnande och man får ett enormt välbefinnande av en eller två katter i huset.
    När jag var sjuk så var min katt den som fick mig på fötter (självklart även sambon) men det är nåt med katter som inte riktigt går att beskriva :)

    SvaraRadera
  3. Skulle som sagt var väldigt gärna ha en katt i huset och familjen, men jag prioriterar maken :)
    Kram Heidi

    SvaraRadera